Det vore lätt att avfärda
The Knack som "one hit wonders" eftersom deras låt
My Sharona, som finns med på detta album, är deras enda riktigt kända låt och det blev också en enorm hit på sin tid. Men denna debutskiva med den Los Angeles-baserade kvartetten förtjänar ett bättre öde än så.
My Sharona är en utmärkt låt och har allt en riktig pophit behöver. Medryckande melodi förenas med självklara gitarriff och ett dansvänligt sväng. Detta album innehåller dock en jämn helhet och när jag lyssnar på den får det mig att tänka på den punkiga powerpop som
Weezer ägnade sig åt på sin debutskiva. The Knack kritiserades av vissa för att de enbart återskapade det som
The Beatles, The Who och
The Kinks gjorde på sextiotalet och visst finns det likheter, men albumet innehåller så pass många starka låtar att den står stadigt på egna ben. Och om man ständigt ska ägna sig åt att cyniskt patentera popmusik så gör man enbart rockmusikhistorien tråkigare och förstör för sig själv. Det är bättre att fokusera på att uppskatta bra låtar och det finner ni på detta album i form av
Let Me Out,
Good Girls Don´t,
That´s What The Little Girls Do och redan nämnda
My Sharona. Om
The Undertones, The Jam och
Buzzcocks gjorde punkig powerpop för bakgatorna på de brittiska öarna så gjorde The Knack dess motsvarighet för Sunset Strip i Hollywood. Samma energi och melodikänsla, men mer glamoröst och stilrent, utan att det för den sakens skull blir tråkigt. Lyssna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar