Allt sedan Coen-brödernas film, O Brother, Where art thou?, hade premiär så har amerikansk bluegrass- och folkmusik upplevt en berättigad renässans. Att filmen sammanföll med den våg av modern americana-musik a'la Wilco, Jayhawks och Ryan Adams, som under slutet av 90-talet fick ett genomslag inte minst i Sverige, bidrog till att soundtracket blev en succé och helt plötsligt var det hippt att lyssna på country. Trots att det nu har gått 12 år sedan denna filmpremiär ägde rum så lever trenden vidare och kanske beror det på att bluegrass utgör en grund för så mycket av den moderna pop- och rockmusiken att den upplevs som tidlös och därmed har en förmåga att överleva flyktiga trender. Få musikstilar likt country- och bluegrass kan på några korta minuter fånga en sådan bredd av musikaliska känsloyttringar. Energi, glädje, ilska och melankoli blandas omvartannat och därmed kan musiken symbolisera de flesta känslor en person upplever under en normal levnadsdag. Jag vill därför passa på och tipsa om ett par bluegrassdoftande album för den som känner sig sugen på lite frosseri i banjo, mandoliner och fingerfärdiga gitarrister.
Jag börjar med en modern akt i form av Old Crow Medicine Shows senaste skiva Carry Me Back, gruppens fjärde album i ordningen. Gruppen har en förmåga att likt närbesläktade artister som Punch Brothers och Slim Cessna Auto Club kunna förena ett modernt punkrockigt förhållningssätt till sin musik, samtidigt som de lyckas förvalta de musikaliska rötterna från den amerikanska södern. Visst kan jag tycka att tempot i låtarna ibland tar lite väl tvära svängar mellan lugna traditionella countryballader för att sedan i nästa stund övergå i ett banjohysteriskt upptempo. Men det går inte annat än att imponeras av deras musikaliska skicklighet, samt charmas av deras träffsäkra känsla för melodier. Ingen tillfällighet att de har fått uppträda på anrika Grand Ole Opry i Nashville och agerat uppvärmare för storheter som Dolly Parton och Merle Haggard. De har även varit på turné med Mumford & Sons, vilket visar att det även kan tilltala en bredare publik än den som enbart rör sig i countryträsken. Tyvärr finns inte Carry Me Back på Spotify än, men för den som är intresserad kan alltid börja med att lyssna på den David Rawlings-producerade Big Iron World från 2006.
På 1970-talet tog han steget fram på scenen och började spela in soloskivor och flera av dem är väl värda att uppmärksamma. Jag vill börja med att rekommendera hans andra soloskiva: Fields of November som släpptes 1974. Skivan är till stor del instrumental innehållandes avskalade bluegrasstandards, men det är när Blake själv sjunger ackomanjerad av cello och gitarr som det blir som vackrast. Personliga favoriter är låtar som Last Train From Poor Valley, Graycoat Soldier och Lord Won´t You Help Me.
För den som vill inta en lite mer avslappnad och tillbakalutad ställning i soffan och söka sig lite bakåt i bluegrasshistorien bör rikta uppmärksamheten mot Norman Blake. Denne Blake gjorde sig ett namn för en bredare och yngre publik i samband med just soundtracket till ovan nämnda Coen-film, där han bland annat gör en utsökt version på You Are My Sunshine. Han har en lång karriär som sträcker sig från 1950-talets slutskede och fram till dags dagar. Han har varit medlem i Johnny Cash kompband och medverkade på Bob Dylans Nashville Skyline från 1969. Han har även jobbat med Kris Kristofferson och Joan Baez och därmed gjort ett bestående avtryck på country- och rockhistorien.
The Fields of November (1974) |
1976 gav Blake ut Whiskey Before Breakfast och även den kan vara ett lämpligt tips för den som vill söka sig vidare i Blakes karriär. Denna skiva är ännu mer avskalad och Blake sitter mestadels ensam med en och samma gitarr, men lyckas på ett beundransvärt sätt skapa variation i gitarren och låtarna. Denna skiva klassas av en som Blakes bästa och som en av 1970-talets absoluta höjdpunkter inom bluegrassmusiken.
Whiskey Before Breakfast (1976) |
Tyvärr kan det var svårt att få tag på dessa album, de finns inte utgivna på Spotify, men ni kan hitta en del smakprov på You Tube. För er som vill ha dessa skivor i er ägo så rekommenderar jag att göra en beställning på wowhd.se som har skivorna på CD till hyfsat pris (klicka här). Ni kan dock behöva ha lite tålamod med leveranstid. Om ni har tur så kan ni ju alltid hitta dem på vinyl i någon skivbörs därute och då ska ni definitivt köpa dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar