Skivtips: Swampwater - S/T (1970)

Det finns egentligen inte mycket som är unikt med Swampwaters debutskiva från 1970. Musikaliskt påminner det till stor del om den samtida amerikanska countryrocken med företrädare som The Byrds, CCR och Grateful Dead. Med sina rötter i den amerikanska södern och låttitlar som Louisiana Woman, Man From New Orleans och Nashville Lady, känns inte heller valet av gruppnamn särskilt originellt. De unika ligger i att jag överhuvudtaget köpte denna skiva eftersom det egentligen byggde på ett missförstånd. Utöver Linda Ronstadts och The Byrds-medlemmars positiva kommentarer på konvolutet så var det att jag trodde att låten Kathleen var en cover på Townes Van Zandt som blev avgörande. När jag kom hem och lyssnade igenom vinylen så visade det sig att så inte var fallet utan det var en helt annan låt med samma titel. Skivan var dock ett riktigt fynd och väl i nivå med tidigare nämnda gruppers bästa skivor från samma tidsperiod. Skivan spelades in under fyra dagar i New Mexico under John Wagners överseende och släpptes på det lilla bolaget Starday King Records. Musiken är en perfekt mix av västkust-, country- och sydstatsrock och innehåller träffsäkra melodier framförda av ett ytterst samspelt band.

Gruppen blev främst kända som ett kompband till bland andra Linda Ronstadt, Joan Baez, Odetta och Arlo Guthrie. De släppte året därpå en uppföljare på det större bolaget RCA, även den självbetitlad vilket skapar förvirring, och även den är värd att lyssna på för den som vill fördjupa sig i countryrockens glansperiod under slutet av 1960-talet och 1970-talets inledning. Därefter kom karriären av sig och bandet splittrades. Musikerna fortsatte sina karriärer med andra grupper för att på 1980-talet återförenas för en comebackskiva. Tyvärr har 1980-talet satt allt för stora avtryck på musiken och soundet från de två första skivorna är borta. Olyckligtvis är det den enda skiva du kan hitta på Spotify och de två första skivorna är svåra att hitta återutgivna. Men om ni hittar begagnade vinylexemplar på dessa så ska ni inte tveka att köpa dem. För nog blev det så som Linda Rondstadt önskade i sitt försök att lansera gruppen på debutskivans konvolut:

These guys are real good, but I hope nobody buys their album 'cause if they get to be famous, I won't have a backup group

Hennes önskan gick till stor del i uppfyllelse, vilket jag kan tycka är orättvist.