CD - frossa och Sean Rowe

Fyndat(?) på Media Markt

Härom veckan hade jag vägarna förbi Media Markt vid Kungens Kurva i Stockholm och upptäckte med blandade känslor att de hade utförsäljning av CD-skivor för 9 kronor styck. Nästan en förnedrande liten summa i förhållande till vilka skivor de reade ut. Kanske är det ytterligare ett av tydligt tecken på CD-skivans uttåg, men jag kunde inte låta bli att köpa ett gäng skivor av bland annat Sean Rowe, Israel Nash Gripka, The Unthanks, Lightspeed Champion, Active Child, J. Tillman, Amy Lavere, Brandi Carlile plus några till. Även om jag inte hunnit lyssna genom allt än så var det mesta över förväntan trots att denna sjunker något när man betalar 135 kronor för 15 skivor. När jag åkte därifrån med min välfyllda kasse kunde jag dock inte låta bli att tänka på om det var värt det. Behöver jag verkligen fler CD-skivor? Tar de inte bara plats i bokhyllan samtidigt som det mesta redan finns lättilgängligt på Spotify eller You Tube. Men insåg i mitt resonemang med mig själv att CD-formatet har fortfarande en betydelse för mig och att jag har mycket lättare att ta till mig av ett album när jag har det i ett fysiskt format. Detta fysiska format tillfredställer inte enbart mitt nördiga samlarbehov utan skapar även en begränsning som gör mitt musiklyssnande mer koncentrerat. Inget ont om Spotify, jag gillar tjänsten och använder den regelbundet, men när jag får härja fritt och söka efter musik blir jag som en heroinist på ett opiumfält eller en alkoholist på Border Shop i Puttgarden. Jag kan inte begränsa mitt sökande och mitt lyssnande blir ofta flyktigt och skapar sällan någon ro för att njuta av musiken.

Jag funderade även på om CD-skivan någonsin kommer uppleva samma renässans som vinylskivan (till min stora glädje) har gjort under de senaste åren. Flera skulle säkerligen svara nej på denna fråga eftersom CD-skivan varken erbjuder samma estetiska eller ljudmässiga fördelar i förhållande till vinylen och kan därför lättare bli ersatt av streamat data-ljud, som dessutom nästintill är gratis. Men då får man nog också tänka på hur vinylskivans status såg ut i början av 1990-talet, samt ha i beaktande att under 1990- och 2000-talen har de flesta album producerats med anpassning efter CD-formatet. Därför kommer inte CD-skivan kunna falla glömska på samma sätt som kassettband eller MD-skivor har gjort. Jag skulle därför vara försiktig med att ge CD-skivan sin definitiva dödsdom.

I vilket fall så var Sean Rowes Magic  den skiva jag var mest nöjd över att ha köpt som spelades in redan 2008 men gavs ut i Europa först 2011. Rowe har en lika personlig som perfekt röst för sin meldiösa folkrock. Likt artister som Leonard Cohen och Bill Callahan har Rowe en röst som får en att lyssna utan att han att han behöver bereda ut sig över något bredare register. För att ge er ett smakprov så får ni här ta del av ett klipp där Rowe tillsynes spontant framför en Cohen-låt tillsammans med mina gunstlingar i Lost In The Trees. Utsökta ingredienser för att skapa vacker musik. Lyssna och betrakta!



För er som inte har vägarna förbi Media Markt eller av någon annan anledning inte är beredda att lägga 9 kronor för detta lilla mästerverk så länkar jag till spotifyversionen av Sean Rowes skiva här.