För er som som föll för Mumford & Sons och The Lumineers och fortfarande är sugna på mer men något lugnare bör lyssna på albumaktuelle Nathaniel Rateliff. I stämning och känsloläge kanske närmaste referensen skulle vara Bon Ivers debutalbum. En del kanske tycker att det börjar bli ett skägg för mycket och att det knappast blir unikt längre. Men jag kan inte låta bli att gilla det jag hör så jag hoppas ni lyssnar:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar