O'death

Det skulle kunna vara lätt att missta Brooklyn-kvintetten O'death för att vara ett metalband om man enbart skulle gå på namn och estetik. Det finns risk att man blir förvånad när man väl lyssnar för det här handlar inte om några dubbla baskaggar eller tuggande gitarriff. Istället är det banjo, fiol och bluegrass kombinerat med indierock som ligger till grund för O'deaths musik. Men stämningen och atmosfären i musiken ligger dock inte så långt ifrån delar av hårdrocken. Det skulle kunna beskrivas som gotisk dödscountry (en beskrivning lånad från en god väns spellista på Spotify) där referenser som 16 Horsepower, Slim Cessna's Auto Club, Tom Waits, Mercury Rev och Bonnie 'Prince' Billy inte ligger långt borta.

O'death är aktuella med sitt fjärde album, Out Of Hands We Go, vilket är det första med dem som jag har lyssnat in mig på. Jag gillar det. Kanske inte helt överraskande eftersom det tillhör en genre jag lätt faller för. Men låtar som Herd, Wait For Fire, Roam och We Had A Vision borde tilltala fler. Det här är musik för lägerelden i den mörkaste av trollskogar. Och den festen vill nog ingen förnuftig människa gå miste om.