#40: Tift Merritt Traveling Alone (2012)
Tift Merritt kan nog beskrivas som den optimala americana/country-artisten. Med en härkomst från Texas, uppfostrad med sydstatscountry och med Emmylou Harris och Joni Mitchell som främsta inspiratörer är hon förankrad i rätt mylla. Likt Emmylou har hon ena benet i det konventionella och det andra i det alternativa. Hon är en talangfull musiker, begåvad sångare och en minst sagt skicklig låtskrivare. Med dessa egenskaper lockar hon till sig rätt folk som ställer sig i kö för att jobba med henne. En artist som visat sig ha integritet och inte lockats av att sälja sig för den ibland lite väl glittriga och kortsiktiga Nashville-scenen. Det är helt enkelt omöjligt att inte tycka om Tift Merritt om du har någon som helst förkärlek för alternativ countrymusik.
Tift Merritt har gett ut skivor sedan slutet på 90-talet och Traveling Alone är hennes sjätte i ordningen. Den innehåller respektingivande musiker som exempelvis Marc Ribot (Tom Wailts, Elvis Costello m.fl.) och min personliga favoritbatterist John Convertino (Calexico) men det är Merritts egna låtar och hennes framförande som ger albumet dess dignitet. Det vore kanske fel att säga att det sticker ut som något unikt men det behöver det inte alltid göra. Inte i min värld. Hög kvalité från början till slut räcker långt. Dessutom bidrar en annan favorit, Andrew Bird, med sin pålitliga stämma i den utsökta Roy Orbison-doftande duetten Drifted Apart. Som Emmylou och Gram för 2010-talet Det är rakt igenom tidlös kvalitetsmusik som kommer stå sig lika stark oavsett i vilken riktning vinden blåser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar