söndag 27 augusti 2017

Parker Millsap på Folk å Rock i Malmö 30/8

Parker Millsap låter som en ung Steve Forbert, om ni nu har koll på honom, uppumpad på en massa amerikansk musikhistoria fylld av blues, country, soul och gospel. Hans två senaste plattor tillhör några av mina favoriter under de senaste åren. På onsdag spelar han på Folk å Rock i Malmö. Det vill jag inte missa.



För er som bor norrut i landet får istället ta er till Södra Teatern i Stockholm på lördag den 2:a september då STHLM Americana äger rum där Millsap spelar tillsammans med artister som Dylan LeBlanc, Christian Kjellvander, Tarantula Waltz och GospelbeacH med flera. Det finns ett program som kan göra det roligt hela kvällen lång. Jag hade gärna varit där då också.

tisdag 22 augusti 2017

Tyler Childers - Universal Sound

Intet nytt under solen. Men det här är som balsam för mina öron som är något tilltufsade efter uppstart med elever i skolan och småbarn på hemmafronten. Ytterligare en låtskrivare som förvaltar den amerikanska låtskrivartraditionen på ett lika fulländat sätt som Sturgill Simpson och Jason Isbell. Tyler Childers är aktuell med albumet Purgatory.


onsdag 2 augusti 2017

Steelism: Ism

Om Daft Punks medlemmar förenats på något av Nashville's countryhak istället för i Paris klubbliv hade det kanske resulterat i musik som den Jeremy Fetzer och Spencer Cullum ägnar sig åt under namnet Steelism. Dessa två musiker, Fetzer från Ohio och Cullum med brittiskt ursprung, möttes då de agerade musiker till flera av de alternativa country- och americana-artisterna som jag lyssnat på under de senaste åren. Bland annat Caitlin Rose, Lindi Ortega och Andrew Combs.


De slog sina musikaliska hjärnor ihop och började komponera instrumentalmusik. Cullum på Pedal steel och Fetzer på gitarr, där paralleller kan dras till traditionell soul och r'n'b, spaghettiwestern, surf och americana. Under sommaren släpptes skivan Ism som har fångat min uppmärksamhet. Det började med den soul- och funkdoftande låten Roulette där, den för mig tidigare obekante, Ruby Amanfu gästar med sina sköna stämma. Den låter fantastiskt och går lätt att hitta på Spotify. Det gjorde att jag var tvungen att beställa hem hela plattan, som hitintills inte har funnits i  sin helhet på Spotify, och jag har nu levt med den ett par dagar och gillar det jag hör. Musik som kanske ibland tenderar till att bli för smart och genomtänkt för sitt eget bästa men som ändå fängslar mig på grund av den nyfikenhet, musikalisk genialitet och upptäckarglädje som präglar produktionen. Skivan är en varm rekommendation för den som vill ha en skönt soundtrack till meningslösa aktiviter under sommarkvällarnas småtimmar då lugnet och sinnesron har infunnit sig.

Majoriteten av låtarna är instrumentala men tre av tio låtar gästas av solister, bland dem ovannämnde Combs, vilket skapar en skön variation i musiken. För den som kanske tycker det här blir lite väl glatt och glättigt får kanske istället ta och upptäcka den något mer lågmälde danska steel-gitarristen Maggie Björklunds utsökta album Shaken från 2014 som befinner sig inom ett musikalisk närliggande område helt oberoende av varandra.