lördag 10 december 2016

Broken Records julkalender: Lucka 10

Lucka 10:
Bob Dylan - Ring Them Bells

Ikväll är den stora Nobelbanketten och en av huvudpersonerna kommer inte vara där. Bob Dylan har även tidigare i karriären haft en förmåga att med sin frånvaro hamna i händelsernas mitt. I det avseendet påminner han om en gudomlighet, en Messias-gestalt. Jag vill dock inte göra några fler religiösa liknelser utan istället får det mig att tänka på ett onyktert citat från vår svenska motsvarighet som en gång hävdade att "en inställd konsert är också en spelning".

Om Dylan är en värdig Nobelpristagare i litteratur är jag inte man nog att avgöra. Jag köper de motargument som bygger på att han redan har fått utmärkelser så det räcker i andra sammanhang. Det finns författare som är i större behov av uppmärksamhet och att vi befinner oss i ett läge där boken behöver all den upprättelse den kan få. Därför olägligt att ge priset till en rockartist i en tid när det fysiska formatet av litteratur, likt musik, är hotat. Samtidigt tillhör Dylan en av de artister som fått en musiknörd likt mig att börja söka litteratur som jag aldrig annars skulle ha tagit del av. Dessutom har han skrivit en del fantastiska texter. Men det har ju Leonard Cohen också och utifrån definition av vad litteraturpriset handlar om kanske Cohen hade varit ett mer välmotiverat val. Men han hade ju dessvärre inte heller kunnat närvara på kvällens middag.

Denna låt är ingen jullåt. Men det har i sammanhanget ingen betydelse. Det blir oftast som bäst när en låt inte har ett specifikt syfte att passa in i ett visst sammanhang. Detta gäller oavsett om det är politiskt eller religiöst. Dylan är ju ett strålande exempel på en artist som skrivit låtar med mångfacetterade betydelser och därmed har de kunnat användas i diverse olika sammanhang. Men titeln passar ju denna högtid som väntar oss och är hämtad från Oh Mercy från 1989 som i min bok tillhör ett av Dylans främsta verk. Det är främsta skälet till varför denna låt får fylla lucka nummer 10:


Ring them bells, ye heathen
From the city that dreams
Ring them bells from the sanctuaries
’Cross the valleys and streams
For they’re deep and they’re wide
And the world’s on its side
And time is running backwards
And so is the bride

Ring them bells St. Peter
Where the four winds blow
Ring them bells with an iron hand
So the people will know
Oh it’s rush hour now
On the wheel and the plow
And the sun is going down
Upon the sacred cow

Ring them bells Sweet Martha
For the poor man’s son
Ring them bells so the world will know
That God is one
Oh the shepherd is asleep
Where the willows weep
And the mountains are filled
With lost sheep

Ring them bells for the blind and the deaf
Ring them bells for all of us who are left
Ring them bells for the chosen few
Who will judge the many when the game is through
Ring them bells, for the time that flies
For the child that cries
When innocence dies

Ring them bells St. Catherine
From the top of the room
Ring them from the fortress
For the lilies that bloom
Oh the lines are long
And the fighting is strong
And they’re breaking down the distance
Between right and wrong

Copyright © 1989 by Special Rider Music

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar