Tiotalets hundra bästa låtar! Plats 1 - 10

Det andra decenniet på det tredje årtusendet börjar gå mot sitt slut. Det måste summeras! Med en topp hundra över de bästa låtarna under detta årtionde.

1. My Morning Jacket Circuital, från albumet Circuital (2011)

I början av detta decennium var MMJ världens bästa rockband, enligt min bedömning. Circuital utgjorde kronan på verket. Titelspåret på decenniets bästa rockplatta. Låten har nog alla ingredienser som krävs för att få mig på fall. Det vemodiga anslaget, en förföriskt enkel melodislinga som upprepas näst intill hypnotiskt många gånger tills dess att ett crescendo växer fram utan att du ens märker det. Lägg där till Jim James röst. Det är allt som krävs. En given etta.

2. Jason Isbell Cover Me Up, från albumet Southeastern (2013)

Jason Isbell har sedan sologenombrottet med Southeastern, som var en slags nystart på karriären, gett musikvärlden minst ett dussin smått fantastiska låtar i traditionell singer/songwriter-anda. Cover Me Up är kanske bara en i mängden men den som grep tag i mig först. Den håller än.

3. Mastodon The Motherload, från albumet Once More 'Round the Sun (2014)

Som en ångvält kör de fram och ger oss musik som förenar det bästa från hårdrockens historia inom loppet av fem minuter. Bästa metalbandet sett till det senaste decenniet. Bisarr musikvideo.

4. David Bowie Lazarus, från albumet Blackstar (2016)

Vem om inte Bowie skulle iscensätta sin egen död och göra popkonst av det. Enda in i döden höll han sin teatraliska konstnärssjäl närvarande. Hjärtskärande vackert och för mig personligen var hans svanesång ett återuppvaknande av Bowies storhet som artist. Den artist som kanske var det främsta skälet (tillsammans med The Clash och Led Zeppelin) att jag som tonåring började söka mig bakåt i rockhistorien. Hans sista platta innehöll den bästa musik jag har hört från honom på över 30 år. En låt som ger honom evigt liv.

5. Nick Cave & The Bad Seeds Waiting For You, från albumet Ghosteen (2019)

Sorgligt, men oemotståndligt vackert. Jag har många gånger varit restriktiv till hans teatraliska anslag men ju längre hans karriär sträcker sig desto mer övertygad blir jag om hans genialiska förmåga att göra rockmusik om de svåraste och mörkaste sidorna av livet.

6. Leonard Cohen Almost Like The Blues, från albumet Popular Problems (2014)

Ingen skriver texter som Leonard Cohen. Han sista plattor innehöll några av hans bästa. Den här grep tag i mig mest.

7. Jim James New Life, från albumet Regions of Light and Sound of God (2013)

James solokarriär har varit ojämn men topparna är fortsatt höga. Efter allt deppigt som präglar toppen på denna lista så kommer äntligen något som ger hopp om livet. Medryckande och svängigt.

8. Tift Merritt Spring, från albumet Traveling Alone (2012)

En tämligen enkel låt i traditionell americana-stil blir själfull tack vare Merritts vackra röst som gör låten försmäktande vacker.

9. Susanne Sundfør Undercover, från albumet Music for People In Trouble (2017)

Norge vinner inte bara i vintersport. De har också gjort decenniets bästa poplåt från Norden. Sundfør skapar hårresande känslostormar med sin musik där genreindelning känns överflödigt.

 10. The War On Drugs Holding On, från albumet A Deeper Understanding (2017)

Med plattan A Deeper Understanding fattade jag på allvar tycke för Adam Granduciels musik som förenar arenavänlig gubbrock med atmosfärisk klubbindie på ett bedårande vackert sätt. En handfull låtar från denna platta hade kunnat platsa på denna lista men av utrymmesskäl bestämde jag mig för att en fick räcka.